Många möten på samma dag

Ännu en dag har gått, och redan påtorsdag bär det av till Stockholm och på fredag vidare mot Thailand. Idag försökte jag därför träffa så många vänner som möjligt, och lyckades ganska bra om jag får säga det själv.

Förmiddagen spenderade jag med att packa och städa lite i mina föräldrars lägenhet (de är bortresta till imorgon och skulle nog inte uppskatta att deras lägenhet ser ut som ett andra klassens skrotupplag). Spelade lite piano, och känner redan att jag kommer sakna musicerandet. Tyvärr väger vårt enorma piano uppåt 500 kilo, och British Airways låter mig bara ta med 23, annars hade jag självklart tagit med det ;)

Kl 12 var det dags för dagens första möte: jag och Anders gick till Olins och åt lunch. Han hade inte varit där förut och imponerades av deras schyssta lunchbuffé. Vi pratade om allt och inget, framtidsplaner och nutida projekt. Han verkade sugen på att dra till London, vilket såklart kommer att bli trevligt.

Anders åkte hem runt halv två, så jag gick och lånade min snälla storasyster Elinors bil i syfte att åka och handla. Det blev lite blandade inköp, lite förnödenheter till Johan och Johanna som tvingats leva en månad utan snabbkaffe (till Johanna som är nästan lika koffeinberoende som jag) och fun light (till Johan, som av någon anledning inte vill dricka saft med för mycket socker i...) . Köpte även en massa plastpåsar att lägga packningen i, så att inte allt ligger i en enda röra i ryggsäcken. Hann packa det mesta innan Petra kom förbi kl halv tre, och vi gick ut och fikade på Nockes. Hon bröt mot alla könsroller genom att betala för kladdkakan, så tusen tack för det Petra!

Strax innan kl 4 gick vi ut på stan och mötte Ambjörn helt slumpmässigt, som var på väg till bowlinghallen och frågade om vi ville hänga med. Spontan som man är sa vi "ja" och så blev det bowling med Ambjörn och Chrille i en timme.

Därefter fortsatte jag med packandet, och fixade även lite inför London-trippen genom att ansöka om boende. Svindyrt, trångt och troligtvis sunkigt är tre ord som kan sammanfatta utbudet på studentlägenheter i London - men man får göra det bästa av situationen! Dessutom har jag som bekant redan bott tre år på 13 kvadrat utan kök och med delad toalett.

Senare på kvällen åkte jag HEM, det vill säga till Norra Vånga, där jag är född, uppvuxen, döpt, konfirmerad, utbildad ja allt. Hälsade på Rikard som också ska dra ut på en långresa fram i vinter. Familjen Mörk var precis lika trevlig som vanligt, och Mollys mat smakade precis lika gott som sist jag var där. På vägen hem åkte jag förbi mitt barndomshem och såg att vedboden blivit riven. Det var lite vemod blandat med glädje - jag slet som ett jävla djur med att ta in veden i den där vedboden VARJE ÅR i säkert ett decennium, och sen fick man slita ÄNNU MER för att ta in den i pannrummet, för att därefter elda upp hela skiten för att få lite värme i kåken, vilket det aldrig blev för att isoleringen var SKITDÅLIG och det blåste kalla vintervindar genom hela huset så att man knappt kunde sova för vindljudet och kylan gjorde att man sedan vaknade med täppt näsa varje morgon fyra månader om året.

Kort sagt: när jag köper tillbaka familjegården ska jag installera ELVÄRME, eller en OLJEPANNA eller ett KÄRNKRAFTVERK eller VAD SOM HELST FÖRUTOM DEN DÄR FÖRBANNADE VEDEN!!!

Så! Nu har man avreagerat sig lite på sin barndoms ständigt återkommande plågoarbete.

Kvällen var som sagt mycket trevlig, och jag kom inte tillbaka till Skara förrän nu kl 12. Ska nog stanna uppe en stund och packa iordning de sista grejerna.